Sidor

måndag 6 juni 2011

Social helg

I lördags var vi bara hemma på förmiddagen, Maken fick sova ut lite. Jag och Alma gick till P&M och hängde lite medan Maken och pappa röjde ur garaget och åkte till grovsoporna ett par vändor. Snacka om att farfar hamstrade! Alma var inte alls sugen på att sova på eftermiddagen så vi blev lite sena till mamma och Yngve. När vi kom dit var morfar där tillsammans med en tjej som heter Linda. Självklart var hans vovve Ida med också som Wilma till slut hittade en buspolare i! Morfar är inte min biologiska morfar men den som jag alltid kallat för morfar, mamma kallar honom för sin pappa också. Som vanligt bjöds det på gott grillat och goda skratt. Alma badade lite i baljan men ville inte inte inte sova. Till slut däckade hon och sov i en halvtimme! Hon höll sig dessutom vaken hela vägen hem, åt gröt och somnade tämligen snabbt!

Nästa gång ska det inte ta tre år innan jag träffar morfar igen. Vi försökte sätta Alma i morfars knä men han var väldigt suspekt i hennes ögon så hon gallskrek!

Tupplur på söndag förmiddag.


I söndags förmiddag åkte Maken iväg på träning och jag, Alma och Wilma åkte till Plantagen för inköp av Kärlekspelargon till min syssling och hennes kille.Solen sken men den underbara värme vi hade på lördagen var inte alls närvarande.
Bilden gör inte färgen rättvisa, det är mörkt röd färg på blommorna.
Hos sysslingen blev det kramkalas, smarrig kladdkaka och en massa snack. Huset har han renoverat själv och varit med om samma resa som vi, om inte värre. De har dessutom övervåningen kvar, kändes så skönt att konstatera att vi är så färdiga som vi är! Syssling och jag har inte träffats alls som vuxna, förutom då vi stötte ihop på krogen hon jobbade på för hundra år sedan och en snabbis förra sommaren då jag var på färghandeln där hon sommarjobbar. Mycket trevligt och jag ser fram emot att träffa dom igen. Så kul att träffa hennes dotter också!


Sedan svuschade vi hem i silverpilen, där väntade fina Stefan och hans tjej Åsa som hälsade på. Så det blev lite fika och snack innan det var dags för nästa anhalt; Tyresö. Hos FaSussi och Uffe bjöd det på smarrigt grillat och trevligt sällskap.Wilma fick springa med Milo men blev snabbt trött, Milo är ju trots allt en Border Collie och har lite mer ös än vad vår lilla korv har. När vi kom hem badade Alma och somnade snabbt.
Vi testade Pontus ryggsträckare.


Imorse när Alma vaknade var jag död, kändes som om jag inte sovit alls. Hon har varit vaken och bökat inatt, vid 4 vaknade hon och stökade och då jag tog upp henne till oss. Men upp och hoppa! När Alma vaknat från förmiddagsluren åkte vi till Ärla och hälsade på J&M och deras lilla son Edvin ssom inte ens är två veckor gammal. Det bjöds på stekta bullar (så vansinnigt gott) och andra gosaker. Edvin sov gott och sedan ammade M så precis innan vi skulle åka fick vi se guldklimpen i vaken tillstånd. En liten fin kille, tänk att Alma varit (nästan) så liten!


Snackis!


Fågelungar i Ärla

Älskade unge!

Lek med farbor Jimmy

Edvin hos mamma

Edvin

Edvin hos pappa
Alma sov i bilen en stund men var sedan vaken hela eftermiddagen och var i sin hage och lekte och pratade. Jag vattnade lite blommor medan Maken fortsatte röjning av garaget. Vi åt sedan grillat hos P&M i solen.
Trädgårdsdammen blev ölkyl!

När Alma och jag kom hem var klockan 19 och hon fick gröt samtidigt som vi tittade på nationaldagsfirandet från Skansen. Sedan satt vi och tittade och så känner jag hur hon slappnar av.. Och somnar! Mammas underbara älskade lilla hjärtegull!

Trött tjej

Tant M kom förbi en sväng på kvällen och snackade lite och var virksupport! Det var den helgen det, nu är det 3 dagar och sedan bär det av mot USA. Just suttit och plockat fram lite sidor om att flyga med spädbarn. Lite pirrigt att flyga med skruttan, framför allt att flyga så länge!

Tack alla inblandade för en helt underbar helg, nu ska jag fixa välling och sedan gå och knyta mig.

1 kommentar:

Mormor sa...

Det var verkligen en fullspäckad helg. Blir väl rena semestern i Amerikat? Det är klart att jag kallar morfar för pappa. Jag har ju bott ihop med honom sen jag var 6-7 år gammal. Jag brukar säga att det är han som fött (med käk alltså) och fostrat mig under min uppväxt. Ej att förglömma mormor´s insatser i detsamma. Nej, det får verkligen inte dröja flera år innan ni träffas igen!
Kram