Sidor

torsdag 29 juli 2010

+4 och regn

Jag berom ursäkt för mitt språk men det här suger kamelba**e....

Gårdagen var soft, till slut kunde jag slappna av lite och sätta mig och spela Super Mario på Wii vilket är något som jag inte har gjort sedan i typ januari. Förmiddagen bestod i boande; kokade nappar (i fall det är så att Mini vill ha napp sen), tvättade en massa bebiskläder vi fått (för att i går kväll sedan sortera allt i storleksordning och organisera i lådorna, fick hjälp att sy ett skynke att ha framför bänken i tvättstugan. Tänk att ett duschdraperi på Ikea (på rea tack tack) kan bli så effektfullt!

Inatt brakade ovädret igång vid halvfyra. WOW! Vi bor precis bredvid en sjö och i närhet till Mälaren och åskan drog över här och utnyttjade sjön till fullo. Smällde bra här ett tag! Sedan avtog åskan men blixtarna fortsatte att lysa upp natthimlen, flera blixtar i minuten dessutom. Till det regn och blåst. Härligt! Satt i vardagsrummet och njöt en stund innan jag gick och la mig och somnade om till droppandet på fönsterbläcket.

Idag har vi varit på MVC igen och kollat. Allt är bra och om inget händer ska vi på UL på måndag morgon för att kolla fostervattennivån. Hoppas ju att jag inte behöver åka dit... Inte haft några känningar mer än att bäckenet blir ömmare och ömmare. Bröstvårtorna har förändrats de senaste dagar i färg och form och är nu jättekänsliga för minsta kyla, kommer det en vindpust kan det ibland uppfattas som arktisk kyla av mina jättebröst!

För tillfället häller regnet ner på törstande mark, ett härligt "rakt-ner-regn". Pappa har namnsdag idag så vi ska enligt tradition åka till Taxinge slott och fika. Efter det blir det en tur till Tungelsta för att hälsa på Makens kollega med familj.

Väldigt redo.... Väldigt!

tisdag 27 juli 2010

+2, skönhetssömn och drömmar

Tra la la la.... Ingen bebis. Dock lite känning igår kväll. 2-3 gånger och inget mer. Gick och la mig medan maken satt uppe och somnade på stört. Han valde att låta mig fortsätta ha hela sängen och tog själv soffan och som jag har sovit!!! Vaknade vid fyra och gick en zombieliknande promenad till toa för att sedan stupa ner i sömnen igen. När jag vaknade i morse var Maken och Wilma ute på långis så jag slumrade lite till. Nu är det lunhtid och jag sitter fortfarande i nattlinne! :o)

Hade lite molande i morse men nu är det borta. Mini tycks ha sovit i natt eller så har jag sovit för hårt för att vakna av det. På morgonen har hon bara gjort ett utfall och haft en kort session hicka, annars är det piano.

Affärsidén ja... Började kluddra på ett papper igår. Jag tror aldrig att det kommer att (kunna) bli något av den men om det blev, oj oj oj va häftigt! Eftersom det är en kanske mer dröm än affärsidé så har jag svårt att beskrva den här och för tillfället håller det fortfarande på att formas i huvudet på mig. RaiRai, du är liksom inblandad i allra högsta grad!

Sedan jag var tonåring har jag haft drömmar om att ha eget. När mitt ex startade upp företaget som vi slet som djur på (som till slut även bidrog till att vi gick skillda vägar) så var det som mitt eget och jag la ner min själ i det. Kanske lite för mycket... När jag arbetade på ett företag som sålde hårvårdsprodukter så träffade jag Hanna som hade samma tänk som jag; vill vara egen. Vi surfade och planerade och fixade. Men det rann ut i sanden. Jag försökte även att dra igång mig själv som återförsäljare av Forever Living Products och även om jag själv älskar produkterna så kändes det ändå inte som "min" grej. Den här idén jag har nu innebär en sjujävla massa arbete men å andra sidan så är det något som ligger mig myycket varmt om hjärtat och i allt detta så kan jag dessutom se mååånga av mina familjemedlemmar och vänner som delaktiga på ett eller annat sätt. Jag gör inte nyfikenheten mindre nu eller hur? Keeya, jag vet att många mammalediga startar eget och jag förstår varför. Man har mycket mer tänkartid och man kanske kommer fram till att man VÅGAR ta det där klivet ut i det okända; som det ofta är.

Nåväl. Dags att ta en dusch och göra något produktivt av dagen. Dammsuga och torka golv står på schemat....

Tjing!

måndag 26 juli 2010

+1 och Försäkringskassan

Idag är vi 40+1. Gah.... Sömnlösheten var svår inatt, gick upp strax efter midnatt och gick inte och la mig igen förän kvart i tre och då låg jag ändå vaken en stund till. Det började nämligen snurra en affärsidé i mitt huvud för ett tag sedan och den tog fart igår igen och då kan jag liksom inte koppla bort. Så jag satt här i mörkret och drack ananasjuice och surfade bärselar och Tradera i allmänhet och försökte tänka på allt annat än affärsidéer... Men jädrar, jag borde få ner det på pränt. Som Jennyn skrev i sin blogg häromdagen - LEV DRÖMMEN! Det här vore verkligen en sån chans. Men jag kan inte göra det ensam. Det är för stort... Måste analyseras mer, förhoppningsvis inte nattetid då!

Anmälde min föräldrapenning idag. Alldeles nyss. Så nu är man i klorna på Försäkringskassan. Känns som om jag lägger mitt liv i deras händer och ja, jag oroar mig. Jag får ju ut lite mindre per månad så att säga.... Tack vare min gamla vän Micke som numer efter en brokig väg av arbeten sitter på Försäkringskassan som handläggare, lyckades vi pussla ihop det. TACK för att du tog dig tid på semestern!

Maken har åkt och handlat lite. Själv sitter jag som en degklump och skulle nog faktiskt kunna somna om jag la mig ner nu. Bäckenet är ömt och lite jobbigt. Mini stretar mer lemmar i magen men på ett lugnt sätt.

Snälla snälla Mini-pluttan; kan du inte tycka att det vore läge att komma ut nu?! Din lilla familj längtar efter dig.

söndag 25 juli 2010

Kan inte vara mer redo...

I hallen står min fina Willvin-väska packad för avfärd mot Södertälje sjukhus. Sängen och korgen är bäddade. Bilstolen står redo. Jag är redo. Tror att ALLA är redo för din ankomst nu Mini. Alla utom du.

Inatt låg jag vaken länge och lyssnade på regnet och blåsten och kved emellanåt till när Mini tog sats med sina små händer och armar och buffar neråt/utåt. Jag är förundrad över att ett litet liv bökar runt i mig och än mer förundrad över att den stackars hinnan, som borde vara rejält utsliten på sina stället efter alla attacker, faktiskt håller! Fast jag vill att den ska gå sönder. Nu vill jag det. Nu är vi på det datumet som alla har sagt att "vänta du bara, förstföderskor går över tiden". Har blivit varnad för hur det kommer att kännas när denna dag passerat och man har passerat det datum som på något sätt varit heligt så länge.

Inatt har det kommit upp mot 5 cm vatten från himmelen över oss. Sprickorna på åkern har försvunnit. Dett ligger fortfarande som ett härligt fuktlager i luften. Vi gnäller ofta vi svenskar. Antingen är det för varmt eller så är det för kallt eller för torrt eller för blött... Just nu tror jag inte att det är en svensk grej, jag tror att hela världen har fått fnatt eftersom det snöade i Sydamerika häromdagen. Jag har inte gnällt på värmen, det är inte allt för länge sedan det var -26 och MASSOR med snö. Jag har dock tyckt att det varit lite jobbigt med fötterna i värmen. Jag gnällde inte igår när jag efter en kort promenad med hunden var DYNGSUR, snarare tvärtom, det var skönt att kunna gå ut och tycka att det var behagligt och man hörde nästan hur naturen sörplade i sig varenda droppe vatten!

Jag är redo och bara väntar........

lördag 24 juli 2010

Dagen före DATUMET

Jorå... Jag kan själv utse mig till sämsta bloggaren EVER, särskilt för tillfället då jag konstaterar att det är säkert 2 veckor sedan jag ens hade datorn på! Men ni ska veta att jag uppskattar era inlägg SÅ mycket och jag läser era bloggar då och då fast då från mobilen och då kommenterar jag inte alltid...

Nu är det 24 juli och klockan är 23:25. Om 35 minuter startar dygnet då det är utsatt att vår lilla plutta ska födas. Just nu har jag en väldigt stark känsla av att Mini inte delar vår lägtan och tänker därför njuta lite av mammas mage en stund till. I magen utförs kung-fu på kvällar/nätter (helst nätter). Inga förvärkar alls så nu är det bara en enda låååång väntan på att det ska starta!

Bäckenet gör sig nog redo i alla fall, kan inte ligga så länge på samma sida eller röra mig på samma sätt. Fötterna har varit hysteriskt svullna men äntligen har svalare väder (OCH REEEEGN) tagit sig in över oss och för första gången på läääänge ser mina fötter nästan mänskliga ut.

Tant M har varit hos oss och tittat på film, ätit, lagt spår med Wilma, virkat, pratat eller bara suttit och inte gjort nånting! Alltid lika härligt att ha henne här. Faster har fixat fint utanför vår trapp med stenar och fixade dessutom så att jag blev snygg i håret igen!

Var hos BM i onsdags och kollade mått och värden, allt såg ok ut. Jag ställde mig till och med på vågen men de siffrorna håller jag för mig själv!

Från och med måndag ska jag anmäla föräldrapenning (kom jag på av en slump!) eftersom min sjukskrivning tar slut imorgon! Har förresten fått en handläggare på Försäkringskassan som är GULD och som ringer och kollar om man är hemma när hon ska skicka blankett(så man inte är på landet typ) eller som ringde häromdagen för att berätta att hon ska betala ut min sjukpenning men ville kolla om bebisen kommit så det inte skulle göras om till föräldrapenning... Jag har fått hennes visitkort tillsammans med en blankett, DET visitkortet är ovärderligt!

Och sova förresten; vad är det? Har vansinnigt svårt att koppla av och "boar" som en tok. Det ska städas, bbakas, rensas ogräs, fixas, donas, virkas, vattnas, pysslas, grejjas... När jag går och lägger mig snurrar tankarna i 120 ochh jag sover bara korta stunder. Suck!!! Har dock hört att det är ganska vanligt sista tiden. För det är det vi är inne på nu; sista tiden.

Snart är hon är, vår lilla Mini!!

Sov gott, nu ska jag ta pälshjärtat på en promenad i sommarregnet!

tisdag 20 juli 2010

5 dagar till BF....

Sitter på altanen och gör ett litet inlägg från mobilen. Tagit pause i virkandet en liten stund. Inga förvärkar inatt, dock vansinnigt dåligt med sömn men det känns som om man börjar vänja sig vid det nu. Igår försökte jag sova så mycket det gick eftersom Mini och förvärkar dominerade min natt men sova gick inte så bra med tankar som snurrar och en make som bygger som en tok på övervåningen(som blir så jädra fin för övrigt).

Imorgon är det besök på mvc igen, hade ju hoppats på att få ringa och avboka det.

Roligt att se att tant E är läsare, hade ju hoppats på att träffa dig på avslutningen men mina fötter var inte gåbara den dagen....

Nu ska vi ge oss ut på en liten utflykt, jag och min älskade Make.

torsdag 15 juli 2010

Lugnet före stormen?

Både igår och idag har det varit relativt lugnt i magen, bara enstaka buffar och rump-put. Magen har definitivt sjunkit och igår kväll kändes det jättekonstigt ont i magen.

Maken kom hem med världens bästa överraskning, de har jobbat stopp på jobbet så han tog ut semester torsdagoch fredag! SÅ NU ÄR HAN HEMMA I SEX VECKOR!!!! Grät av lycka när han berättade det igår! Sedan tog vi Sally och åkte på räkfrossa med ett underbart gäng människor. Och åt å åt å åt! När vi kom hem 21:30 hade Wilma varit ute på långis med Monica och var ganska slut. Vi tittade lite på TV innan vi gick och la oss men jag har inte sovit så gott. Uppe på toa, ligger obekvämt med en stundvis ömmande mage, vaknar när Wilma flyttar på sig (och SLÄNGER sig ner på golvet...). Min lilla löptjej är duktig och tvättar både sig och även fläckar om man visar på dom. Tikskyddet åkte på igår kväll så hon kunde ligga hos mig i soffan.

De sa på vädret igår att det skulle bli svalare idag. As if....

Ska vila lite, håller på att förgås i värmen!

Längtar...

onsdag 14 juli 2010

11 dagar och tillökning i släkten

Inget nytt. Ingen vattenavgång. Ingen slempropp. Inga förvärkar. Inget. Däremot är baksidorna fler nu. Fötterna är så svullna för tillfället att jag snart sticker hål och dränerar själv. BRINNER i dom! Spelar ingen roll om jag är på ett svalt stället eller sitter i drag, svetten rinner och jag hatar att svettas. Hormonerna gör att jag börjar störtböla för minsta lilla, gärna kvällstid i kombination av trötthet. Trötthet som jag inte riktigt kan råda bot på eftersom jag har svårt att koppla av tillräckligt för att kunna sova. 2 ggr den här veckan har jag gått upp klockan 5. Tar jag en tupplur är det i en kvart eller så. Det dåliga samvetet gnager fruktansvärt. Wilma flämmtar förvisso i värmen men behöver komma ut och röra på sig hon också och jag är inte så rörlig jämt nu. Maken, min älskade älskade make, kämpar som en gnu med mina hormoner och servar och fixar och tröstar och klappar och ska DESSUTOM bygga på övervåningen OCH jobba på dagarna. Det är då det blir för mycket för mig samvetsmässigt. Så jag skiter i hur ont det gör i fötter och höft, jag tar vovven och går. Eller dammsuger. Eller vattnar ute. Eller...

Nu är det 11 dagar till BF. Och jag längtar som en tok!

I går blev min kusin och hans fru föräldrar genom snitt där en 3800 gram tung och 53 cm lång Alf Wilhelm plockades ut. Grattis till dom!! Magdalena var planerad till 22/7 men åkte in med jättehögt blodtryck och blev igångsatt.

I söndags hälsade vi på svärfars grav och åkte sedan småvägar hemåt för att dra ut lite på tiden och njuta av svalkan i bilen. Tur det, 33 grader visade termometern i bilen på vid lunchtid. Lyssnade på Mats Sundin på P1. När vi kom hem tog jag med Wilma för att åka och bada men det var så mycket bilar och en del folk (badet stängde egentligen för flera år sedan men båtklubben finns kvar) så vi åkte hem. Gick upp till Grannarna och hämtade den lilla bassängen vi hade när vi var små, specialbeställd och tillverkad av lastbilskapellsmaterial. Så den fylldes och sedan lockades Wilma i med godis. Hon badar inte i den men hon står gärna med tassarna en stund och låter sig bli lite sköljd av matte. Matte däremot satte sig i bassängen igår för att svalka sig! Skönt som tusan!

Imorse upptäckte jag det vi har väntat på sedan i november, en liten liten bloddroppe på sovrumsgolvet, löpdags! Så nu har vi gjort upp att hon får vara utan tikskydd på dagarna och nätterna men ha det på kvällarna då hon gärna håller sig vid våra fötter eller på filten i soffan. Den delvis vita mattan i v-rummet har vikts undan lite. Vill inte ha tikskydd på henne i värmen och riskera att det blir infekterat eller så. Mattes plutt!<3

 Bilden är från i söndags då det var 14 dagar kvar till BF, sedan dess har (tycker jag) magen sjunkit något. Ska försöka komma ihåg att ta bild ikväll också.

Nu en liter apelsinsaft och en promenad ner till brevlådan!

Pssst.... hittade bodies på Ica Maxi när vi handlade häromdagen.  2-pack inklusive en liten hjälmmössa för 129 kronor. Tack och bock! KOM UT NU LILLA SKRUTTUNGE!!!

// Flodhästen

söndag 11 juli 2010

Mobilt....

Sitter på trappen,bloggar från mobilen och väntar på att Maken och Wilma ska komma tillbaka från promenaden, sedan blir det att hoppa in i bilen och åka till Norrtälje och hälsa på svärfars grav och gratta honom på födelsedagen (som är imorgon). Ska bli skönt för alla att åka bil med AC, klockan 9 var det 26 grader i skuggan.... Jag som hatar att svettas lider men jag gnäller ändå inte, för mindre än 6 månader sedan var det närmare en meter snö på tomten...

Idag är det 14 dagar kvar till BF och det är nervöst. Miljoner tankar far igenom huvudet angående värkar, förlossning och vad som kommer sedan; Mini. Och ändå längtar jag som en tok nu, lite dels för att det börjar bli tungt med magen och dels för att jag vill se knytet! Mamma.... jag?! Hur och när blev jag så här vuxen undrar jag ibland.

Hjärtklappning är vanligt förekommande och kan komma precis när som. Just nu till exempel fast jag sitter helt still....

Nu kommer mina älsklingar, dags att åka.

tisdag 6 juli 2010

Snabb uppdatering

Tänk va allt svänger fort här i livet.

Förra veckan var mycket trevlig och likaså helgen. Tant M har varit här, båda blivande mostrarna har varit här, jag har planterat lite blommor, maken har slitit som en tok på övervåningen, jag har fixat naglarna, varit och promenerat med en hund som faktiskt självmant gick i vattnet (!) och allmänt försökt att överleva denna hetta med svullna händer och fötter. Allt går, det tar bara lite mer tid ibland. Maken hjälper till och är en ängel och jag bara bölar. För minsta lilla...

I söndags kväll blev det lite mycket i skallen i och med att jag var lite nervös för måndagens sjukhusbesök och mitt i allt försvann min tilltänkta hundvaktsmöjlighet.  Och så vansinnigt trött på det... Så tårarna sprutade och det löste sig så väl att Wilma blev hämtad av Y så hon fick åka till sina kompisar i Fituna ett tag. (TACK!!!!) Vi gick och la oss sent eftersom jag inte var så trött och tankarna snurrade. Att Maken inte hade möjlighet att följa med gjorde inte saken bättre även om jag förstod varför. Sov oroligt och var mer eller mindre vaken när Makens klocka ringde.

Lillmoster kom och vi åkte till Södertälje sjukhus och träffar en supermysig barnmorska som börjar med att klämma och känna och säger på en gång att den här bebisen minsann ligger med huvudet där den ska men kollar även med UL. Så hon kör mojängen i hög hastighet fram och tillbaka över magen och vi ser händer, mage, huvud, en fot, ryggrad..... Lillmoster sitter och utstöter roliga ljud för allt som svuschar förbi på tvskärmen. Så säger BM; du refererar till bebisen som hon, vet du att det är det? Nja,  säger jag, de såg på UL i vecka 18 att det inte var något som hängde ner i alla fall men du får gärna kolla en gång extra. Så hon tar mojängen och kollar bland virrvaret av ben, armar, händer och navelsträng och visst är det en sessa!

Sedan tar hon en massa mått och beräknar uppskattad vikt just där och då och enligt den väger Mini just nu lite dryga 3000 gram. Sedan blir vi hemskickade! Inget vändningsförsök nödvändigt!

Så efter en tur till Maken i Sthlm åker vi till Skärholmen och går runt där ett bra tag. Handlar inte mycket, bra tittar och skrattar och glor på folk. Lunchar och sedan släpper jag lillmoster på Ikea där Rob mötte upp henne.

Hemma softar både jag och Maken i väntan på att våra Tibro-vänner ska ha gjort Gröna Lund så att vi kan mötas upp för middag. Vid 20:00 kom amulansen infarande på gården. Ett par minuter efter kom akutbilen. Vi konstaterar efter lite samtal att det är gamla arrendatorn Janne som har åkt in av någon anledning. Men varför vet vi inte. Fortfarande inte.

Vi åker upp till Sthlm och äter på Pizza Hut med underbara vännerna och deras barn, tar en kaffe  på deras hotellrum och snackar lite. Åker hem så vi är hemma 00:30. Maken flyttade ut till soffan efter ett tag eftersom jag inte kunde hitta något bra läge och det var varmt och det var kallt och det var trångtoch det var ljust och det var ont och det var.... Ja ni fattar... Sov väl ett par timmar i alla fall, var uppe vid 4 och skrotade lite, vred och vände med mardrömmar. Stängde av fläkten mitt i natten med öppnade fönstret mer, har känt att lederna inte klarar just det draget som fläkten ger.

Granne C ringde vid 10 för att höra om jag hört nåt om Janne. Snackar lite, ringer lite samtal, kollar lite Facebook på mobilen och tar en dusch. Blivande faster och kusin kommer och hälsar på och pratar och kramas och fixar i trädgården (TACK!!!!). Ringer till Granne M för att kolla om det finns några nyheter men det visar sig att även hon ligger på sjukhus pga ryggen och hon har precis fått morfin och är lätt borta och dessutom hör jag hur dåligt hon mår. Ringer och stämmer av med pappa också. Saknar pälshjärtat något fruktansvärt men hon har det bättre i Fituna just nu om det ev blir sjukhusbesök eller att pappa behöver hjälp med nåt.

Suck. Som om inte hormontårarna ligger precis bakom ögonlocken som det är...

Konstig dag. Känns som den inte börjat fast den snart är slut.

Mini är ovanligt lugn också. Uppladdning på g? Bara lite hicka i förmiddags och lättare tryck när det rör på sig. Kom ut nu lilla skrutt!