Inte så farligt

Var faktiskt lite rädd för just det där med tf, att mina redan så späckade dagar skulle bli om än mer späckade. Men så farligt mycket värre blev det inte, inte när vi disskuterade det i alla fall men det återstår att se hur det kommer att bli i praktiken sen. Jag fick lite mer att göra, hålla i lite möten, stämma av med projektledare... Ska nog gå!

Igår fick jag jobba över för att få iväg en leverans, stressade hem, slängde i mig två gafflar med mat, kramade på min familj och gasade vidare. Först till A-L och hämta brallor som Maken lämnat kvar där (fast de behövdes hemma) och sedan till Anneli för att fixa naglarna. Höll på och fixade och trixade för att hitta på nåt skoj men det slutade med vitt med lite hjärtan och stenar. Helt ok. Ser cleant ut men med en lite julig touch! Kom hem 21, gick ut med Wilma och kokade sedan 3 äg som fick bli min middag tillsammans med en halv burk Kesella med lite kanel på. Stöp i säng 22:30.

Idag försov vi oss. Har inget minne av att Maken gick. Inget minne av att klockan har ringt och att jag har stängt av den. Telefonen ringde och jag förstod inte varför pappa ringde så jag svarade "god morgon" utan att riktigt veta var jag var eller varför. Han undrade om vi hade försovit oss. Kollade klockan. 6:39. Kan man ju säga att vi gjort, vid den tiden brukar vi börja sätta på oss ytterkläder.

Duscha, klä på, sminka, borsta tänder och hår. SVUSCH! Upp med dotter, börja klä på när pappa dyker upp och tar över. Vad skulle vi göra utan pappa/morfar? TACK! Iväg till jobbet, ringer och meddelar att jag är på ingång, möts av snö när jag passerar Taxinge och sedan hela vägen till jobbet. Konstigt att man faktiskt glömmer hur jobbigt det är att köra i snöfall när det är mörkt ute. Lämnar Wilma på dagis efter att ha tagit en lite promenad med henne och sedan hälsat på de tre labbarna som sitter i en box på dagiset, en av varje för (gul, svart, brun). Wilma var framme och hälsade men den gula labben var inte alls tillmötesgående utan morrade och visade gaddarna.

På jobbet hann jag inte sätta igång datorn förän vid halvtio eftersom det först var möte, sedan fika och sedan möte(anställningsintervju). Och imorgon ska jag inte ens vara här... Pust!

Glömde ju skriva om vad som hände igår morse när Alma låg på skötbordet. Hon var lite täppt i näsan, så där så att det piper när man andas. Och det pep. Högt! Så när hon andades pep det till och hon skrattade till. Så gjorde hon det igen och skrattade till igen. Så hon låg där och skrattade åt sina näspip! Sötaste unge!

Nähä, dags att fortsätta, nu har ni i alla fall en lite update. Och Cissi, sorry att jag inte kom i söndags. Skickade SMS till tant M att hälsa till er men skickade på hennes gamla nummer (himla fjanteri och byta nummer så där!). Får ta en ny friafruarkväll i januari kanske!

Kram på er!