Sidor

söndag 1 januari 2012

Tack 2011 och välkommen 2012

Vilket händelserikt år det har varit, precis som förra året! Detta år förgylldes dock av Alma och att ta del av hennes framsteg är helt underbart. Från att starta året som en lite pluttbebis på fyra månader till att avsluta det med att springa runt och till och med kunna prata lite!

Alma med sin mamma nyår 2010/2011

Vintern var ju helt vansinnig och att gå promenaderna med Wilma blev på plogade skogsvägar. Alma förfrös kinden och vi smorde och smorde och smorde med Weleda. Maken byggde och byggde på övervåningen och fick ofta hjälp. I januari fick vi sovrummet så pass klart att jag kunde överraska Maken med att säng, sängbord, matta och gardiner fanns på plats när han kom hem efter en helg i Skåne. Att få sova tillsammans igen kändes så bra!

Från detta...

...till detta (Älskar tapeten fortfarande)...


...och detta... (har tillkommit en del möblemang och inredning)

En härlig vår med nyfunnen vänskap, Mammabloggala med än mer nyfunna vänskaper och härligt väder försvann snabbt. Påsk som firades med familj och vänner, Marcus som kom och fixade till en rabatt och ny barnstol och vagn till Alma. Vår är härlig!!

Badtjej i Mars

Alma i sin nya bilstol i maj.
Vi åkte till USA och besökte vänner i Omaha i juni. Det var den längsta månaden i mitt liv. Jag saknade mina nära och kära och led av att bara slösa bort dagar på vår semester genom att bara sitta inne. Värmn och fukten ute var outhärdlig för oss som inte är vana och speciellt för 10 månader gamla Alma. Vi hade dock även fina stunder naturligtvis, träffade goda vänner och fick minnen för livet. Men att komma hem till familjen var helt underbart, att få kliva ur planet på Arlanda var magiskt. Borta bra med hemma bäst.
Familjen på bröllop i USA
När vi kom hem började det hända mer saker i huset, från att vi flyttade upp till sovrummet i februari så har det gått lite etapper. Nu fick Maken en nytändning och övervåningen blev snabbt näst intill färdig. Även tvättstugan nere har fått sig en omgång och är nästan färdig nu! Huset är målat, tak på altanen klart, sandlåda byggd, trädgård börjar ta form...


Hallen ovanför trappen.

I augusti började jag jobba och Maken var hemma i en månad. Jag var livrädd för att börja jobba igen. Hur skulle det gå att inte vara utan min lilla tjej som jag har tillbringat nästan all min tid med i över ett år? Men när jag kom till jobbet och började komma in i mina nya arbetsuppgifter så älskade jag det! Jag blev helt plötligt någon annan än bara en blöjbytande mamma, jag blev jag igen och fick använda hjärnan och intellektet. Och jag älskar det än mer idag eftersom mina kollegor har accepterat min närvaro och vi har en mycket bra stämmning bland personalen på vår avdelning.

Augusti är även familjens stora högtidsmånad. Maken och jag firade fyrårig årsdag och treårig förlovningsdag, Wilma fyllde tre, jag trettiotre och vår älskade lilltjej fyllde ett år. Ett år! Var tog det året vägen, det var ju bara nyss hon "rann" ur mig, nyss hon rullade över på mage, nyss hon ställde sig på alla fyra och gungade fram och tillbaka, nyss hon ammade till att hon på sin ettårsdag mumsade tårta själv med sked.

Paketöppning på ettårsdagen

Äter tårta!
Augusti är även Syrran och Farmors födelsemånad och även månaden då jag åkte på en härlig mammabloggkryssning med en massa härliga mammor, späckade goodiebags, en natts dansande med onda fötter och träningsvärk som följd. Härligt!

I september började Alma hos A-L som visade sig vara världens bästa dagmamma! Vilken lyckoträff, tackar Facebook för det och Syrrornas gamla dagmamma som gav sitt tysta medgivande. Inga problem med lämning, inga problem med andra barn, inga problem what so ever! Med min och Makens arbetstid har Almas morfar tagit morgonpasset, så jag lämnar till P&M på morgonen så kör han henne till A-L. Vad skulle vi göra utan dig pappa/morfar? TACK!

Hösten kom och med den sorgen. Min förebild, min idol, min DNA-källa ur vilken min förbaskade sjukdom kom ifrån, min barndoms barnvakt som gav mig massor med äventyr och kärlek på sitt sätt, min fina farmor gick bort. Fort som tur var, hon behövde inte lida i slutskedet. Ett slutskede som hon väntat länge på och som hon välkomnade. Men hålet i mig är likväl vansinnigt stort. Hålet påminner sig när jag ser bilder, när jag får skov, när jag går omkring och pysslar på tomten som även hon har pysslat på, när jag skrev julkort eller ungefär när som egentligen... Begravningen var fin och farmors önskan var att vi inte skulle sörja utan att vi skulle ha kul. Visst var begravningsakten jobbig men fikat efter och sedan kvällen då faster och farbror firade 60 år var mycket trevliga!

Fyra generationer, augusti 2010.
Under tidiga hösten har även ordet skilsmässa dykt upp vid ett flertal tillfällen, många bråk har avlöst varandra, många ord har kastats och sårat, många tårar har fallit. Familjerådgivning kontaktades och i samma veva sumpade jag körkortet och kaoset var totalt. Men så hände någonting. Vi tog själva tag i grunden till varför vi betedde oss så vansinnigt mot varandra och kom fram till något som kanske inte är lösningen men något vi kan arbeta med och som vi fortfarande arbetar hårt med. Mycket hårt. Helt plötsligt var vi som nykära igen!

Vi började med Linas Matkasse som ett av leden att ta bort fjantiga vardagstjafs kring vad man ska äta. Och oj så gott, enkelt och god mat! Är ett fåtal gånger som vi har tyckt att det inte var något för oss. Typ pumpasoppa... Matkassen följer med in i 2012!

Syrrorna och jag gjorde slag i saken och åkte till fotograf och fick med oss ett gäng fina bilder hem. Julklappar check, minnen för livet definitivt check!

Jag vinner en månad med kostrådgivning a la LCHF via Mammabloggalan och kör igång 21:a november. Förvånandsvärt lätt att kapa bort kolhydrater och att gå ner i vikt så när månaden gått och julmaten börjar bli aktuell tar jag beslutet att fortsätta. Så nu är jag inne på min andra månad och tappar ett kilo i veckan, får på mig kläder jag inte kunnat ha på länge och mår så mycket bättre!

Jag fortsätter även med min mediala utveckling och går en kurs hos Melissa. Får mer och mer bekräftelse och nya upplevelser. Vill gärna fortsätta utveckla mig under 2012.

Vintermånaderna kom och snön uteblev. Och uteblev. Och kom och försvann på två dygn. Julen närmade sig, stressen kom, julgranarna skulle säljas och med hjälp från nära och kära fick vi ihop en fin jul.

Nyår blev en lugn tillställning med middag hos P&M och sent fika hos oss, en sur kroatisk champange vid tolvslaget och sedan natti.

Så, vad har 2012 att hoppas på? En resa (som inte är en månad!)?  Mer utevckling? Mer ansvar på jobbet? Få huset färdigt? Nå målvikt och hålla den? Ett syskon? Ett nytt år, ett tomt blad och egentligen oceaner av möjligheter, bara vi själva som sätter kriterierna!

Där har ni en lite årskrönika!

God fortsättning på det nya året gott folk!





2 kommentarer:

Jennie sa...

Ett händelserikt år! När jag tänker tillbaka själv så har inte så mycket hänt egentligen, ändå har det hänt så himla mycket ändå!
Vi har haft samma problem som er men ordet separera kom upp istället men på nått vänster har vi nu börjat få det bra igen men jobbar varje dag med att det inte ska bli som förr! Småbarnsåren är ju en rejäl prövning på förhållandet, visst?

Rairai sa...

Bland det bästa med att läsa detta är att jag har varit med dig hela tiden. Sett allt, hört allt och förhoppningsvis gett lite stöd. Nu tar vi 2012 med storm! Det kan bara bli bättre! Puss