Alma, vampyren...

Idag vaknade Alma "på riktigt" vid åtta igen, men jag låg kvar medan hon härjade i sin säng. Vid nio gick vi ner, jag duschade, sedan åt vi och klädde på oss och gick ut. Skippade selen och bar istället på axlarna. Mer skonsamt för ryggen, trot eller ej! Släppte ner henne så hon fick springa i gräset i hästhagen medan jag kastade sökgodisar med Wilma. Sedan gav vi oss in i skogen och jag satte ner henne så hon fick gå på stigen. Lite bökigt att gå bland röter, stenar och frusna hästspår. Hon snubblade, rullade, höll i handen, pllockade kottar.... Sista biten bar jag henne men satte ner henne igen när vi kom ut på vägen och så fick hon busa med Wilma och gick nästan hela vägen hem.

Kom hem, klädde av ytterklädderna, gav henne tuten och frågade om hon skulle gå upp och sova en stund. Mm, sa hon och nickade. Drog ner rullgardinen lite så det blev skumt i rummet och satte på hennes lamm, la ner henne och sa godnatt. Och så sov hon! Vad lär vi av detta? Jo vill man ha en dotter som sover på viss tid för att klara av dagens kommand äventyr; ta henne på skogspromenad/vanlig promenad i en timme!

Under tiden hon sov hann jag göra mig iordning, vika MASSOR med tvätt, hänga en maskin och starta en annan, äta lunch, packa väskan och till och med sitta framför datorn en stund! Väckte henne genom att gå upp för trappen och hänga in en massa kläder i garderoben. Så ner och byta om till klänning och sedan försöka få i fröken lite mat. Gick inge vidare... På med kläder och iväg till Kristiina som äntligen har flyttat från Hammarby Sjöstad till villa i Tullinge. Och alldeles precis där min kompis bodde(och ska flytta tillbaka till) så det var lätt att hitta! Hos K och hennes söta dotter Lovisa var även fyra mammor från K's mammagrupp samt deras söner. Sedan började problemen.

Alma vill ha sin vilja igenom, ha en leksak eller nåt och tar tag i barnet hon har bredvid och antingen nyper (Lovisa fick ett stort rött märke i nacken...) eller biter. Först reagerar folk med "Å hon vill pussas!" men det är inte alls hennes avsikt. Hennes avsikt är nämligen att bita.

Detta beteende var jag naturligtvis tvungen att Googla.

Barn som bits är ofta ett jobbigt och pinsamt problem som förälder. Men att barn bits är ett vanligt problem och är ett beteende som försvinner med tiden.

Från familjeliv.se

 

Ett bett är varken kul för barnet som blivit biten eller barnet som bet, som ofta brukar bli ledset efteråt. Impulsen att bitas är ofta ögonblicklig och kan vara svår att stoppa. Enligt barnpsykologen Margit Ekenbark, som svarar på frågor på föräldrasajten Familjeliv.se, handlar bitandet ofta om att barnet inte kan behärska sig när det blir ivrigt.

- Små barn orienterar sig med hjälp av munnen. De smakar och biter på olika saker. När barnet biter andra barn är det ofta för att de inte kan hantera sina motoriska impulser ännu, säger Margit Ekenbark.

Enligt Margit Ekenbark händer de flesta bett när barn leker och oftast bits inte ett barn för att det är argt. Ett bett kan lika väl vara av glädje. Men som förälder kan ett bitande barn vara ett jobbigt och pinsamt problem eftersom betten inte brukar vara uppskattade av omgivningen. Men det finns knep för att undvika betten. Enligt Margit Ekenbark är det bästa sättet att förebygga bett att lära känna situationerna där betten brukar ske.

– Om du vet att ditt barn har lätt för att bitas under vild lek till exempel, kan du ofta hindra bettet om du håller koll på när leken blir för ivrig, säger Margit Ekenbark.

När olyckan har varit framme och barnet har bitit någon annan ska man försöka behålla lugnet. Förklara för barnet att det är fel att bitas och att det gör ont att bli biten.

- Men bråka inte, barnet förstår inte att det har gjort fel och blir ofta väldigt ledset. Det är helt normalt att små barn biter varandra ibland och det går över med tiden, säger Margit Ekenbark.

Så nej, jag ska inte bli upprörd på Alma. Vilket jag blev idag. Kanske eftersom jag själv tyckte att situationen var jobbig. Men bara att läsa denna lilla artikel gjorde saken mycket bättre och lättare att hantera.

I övrigt var vår stund hos K mycket trevlig! Jag tog flera bilder under dagen och kvällen som inte ville bli uppladdade nu, tar 100 år... Så de får komma vid ett senare tillfälle.

Hemma åt vi middag och sedan kom P&M och jag dammsög och torkade golv. Och väntade på Maken som var på väg hem och sen har vi suttit och bara umgåtts och nu är det dags att skutta i säng och ladda för en ny jobbvecka.

Nackdel med LCHF är att jag får en vansinnig halsbränna emellanåt, vad är det? Suck. Som tur var har jag mina "tums", amerikanska dundertabletter man tuggar med mumsig smak.

Nu ska vi gå upp och knyta oss, jag och Maken.

Hoppas ni haft en fin helg! Kram på er!