Det här med hjärtat är lite lattjo. Rätt som det är när jag sitter i soffan eller vid skrivbordet på jobbet eller faktiskt till och med när jag ligger i sängen så börjar hjärtat slå utav bara den. Ungefär som när man är nykär! Det går ju över minst lika fort som det kom men det är en ganska skum känsla.
Sen är det dessa mardrömmar. I går natt blev jag misshandlad (och den drömmen sitter liksom kvar än i huvudet på något sätt) och var med om en tågexplosion. Inatt har jag lunchat med min gamla arbetskompis som blev mamma i förrgår. Med på lunchen var även den tjej som mobbade mig som mest på arbetsplatsen. Var en skum stämmning. Sen uttryckte min syster hur jävla skönt det skulle vara att slippa mig och åka till Neapel (fast det är egentligen till USA hon ska). När Maken kom och sa hejdå imorse var jag helt slut och i akut behov av en trygg kram. Ska det vara så här nu?? Jag som drömmer mycket och livligt i vanliga fall, nu sitter drömmarna kvar och jag kommer ihåg varenda ord som sägs. Tant M tycker att det vore intressant att kolla min sömnkurva i en sån där maskin. Vet inte om jag håller med om det...
Tillbaka till jobbet idag, känner mig oförskämt pigg ändå.
Och bolan plingar på magen....
//Mamma
1 kommentar:
Mycket konstigt är det på nätterna. Det är Mini som säger "Hallå, inte sova nu". Känslig blir man också, kan gråta över tecknad film eller nyheterna. Men du var sååå fin i lördags och ser i alla fall pigg ut. Kram snyggmamman.
Skicka en kommentar