Kaskadspyornas mästare!

Jodå, här kräks det! Men inte alltid, bara då och då men när det kommer kommer det mycket och rätt ut! Enklast är att bara hålla ut stackars dottern över golvet och låta det rinna, förutsatt att man faktiskt hinner se tecknen på att det är på väg upp. Annars har jag ett flertal gånger lyckats avvärja dessa anfall med lugnande stryckningar över ryggen och still hyssjande. Eller så är det bara jag som inbillar mig. Min älskade apelsinjuice har jag fått ge upp, när Alma kräktes var det alldeles gult så jag antar att det går ut i bröstmjölken och att hon inte klarar det... Peppar peppar så spyr hon inte på nätterna!

Häromdagen var vi på familjeutflykt till Taxinge slott, tog en promenad med vovven och sedan fikade vi. Jag ammade och när det sedan var dags att byta på Alma så kom ALLT upp över mig och golvet. Så Maken torkade golv och båda svor över den FETA J**LA kärring som gått in på handikapptoan istället för de 2 lediga toaletterna, bara för att den var närmast. (Eller för att hennes feta röv inte gick in på dom andra?! Va arga vi var på henne!!). Hade vi kommit in där hade vi sluppit kräks över hela barnet, golvet och mig. Men Alma satte sina föräldrar på prov med en rejäl bajsblöja och ett rejälv oväsen när blöjan och kläder skulle bytas och hon själv skulle rengöras... Tror vi klarade oss med bravur!

Idag har vi varit själva för första gången eftersom Maken börjat jobba idag men kom hem tidigt pga virriga chefer. Så jag stuvade in hund och dotter i bilen och åkte för en promenad i elljusspåret. Sedan åkte vi till Tumba C för att handla lite. Då passade fröken på att vakna och var naturligtvis hungrig. Jag ville inte sitta mitt i centrum och amma så jag smög undan lite till en hiss som sällan används och satt utanför den på huk och ammade men bara lagom lite så det inte skulle "kaskadas". Sedan gjorde vi apoteket (mer inlägg eftersom de blir blöta på nolltid, mer Bepanthen och handdesinfektionsmedel att ha i skötväskan), Kappahl (2 pyjamasar) och Lindex (2 bodies och trosor till mig) innan vi begav oss hem. Maken åkte och handlade medan jag och Alma tog igen oss på sängen.

Vi får sova hyfsat på nätterna i alla fall, jag och Alma. Maken sover på soffan och har gjort det sedan ett par veckor innan förlossningen. Dels för att jag tog så mycket plats för att kunna ligga bekvämt med magen (vi har bara en 140cm bred säng) och dels för att sängen är så infernaliskt dålig så att han får jätteont i ryggen. Så snart det är färdigt däruppe så ska vi investera i en Tempursäng, kosta vad det kosta vill. Man har bara en rygg. Men jag saknar min gubbe bredvid mig på nätterna....

Ska dricka en kopp kaffe nu och vänta lite på att Alma vaknar. Idag blir hon 2 veckor och vi ska göra lite fotavtryck ikväll. Växer så det knakar... Vår sessa.

Vackrast av allt!