Ingen morgonmänniska

Jag är kvällsmänniska och nattuggla, Maken står för morgonpiggheten i den här familjen. Och dottern. Vid sex imorse var hon klarvaken och övade pruttljud bredvid mig. Jag la henne i sin säng eftersom hon legat i min sedan mardrömsgråt inatt, och där fick hon ligga och låta och sprattla. Jag sov inte men jag blundade.

Till slut tröttnade hon och fick komma upp och det tog fem minuter så hade hon självsomnat bredvid mig. Sov i en halvtimme.

Maken tycker att jag ska vila på dagen när Alma sover men det går inte. Får inte ro till det! Så för första gången på snart sju månader kan jag erkänna att jag är trött. Vansinnigt trött.

Idag blir det en hemmadag, enda utflykten blir att åka iväg med Wilma. Ska dammsuga och vattna blommorna annars tänker jag bara ta det lugnt och försöka få Alma in i rätt ät- och sovtider som har blivit rejält rubbade i helgen.

Den otäcka ägglossningssmärtan jag kände för ett par veckor sedan håller på att, enligt cykel, gå in i nästa smärta. Mindre trevligt men på något sätt passande för en måndag.m

Dags för en dusch och lite frukost!

Published with Blogger-droid v1.6.7