Vilken natt!

20:30 igår fick Alma banan och vänster bröst. Jag försöker ge höger som sista ammning eftersom det är "det bästa" bröstet men jag trodde inte hon skulle somna för natten vilket hon inte brukar göra så tidigt.

Hon låg i sin säng och jag hörde hur hon vaknade, hon hade kräkts lite på kudden när hon lagt sig på mage och kört "armhävningar". Så bort med den, sen fick hon somna på mitt bröst vilket hon gjorde under lite protester. Eller... Hon sover mer eller mindre men ligger ändå och gråter och vrider in i det sista. La ner henne strax efter 22 varpå jag gick och la mig en stund efter.

Jag vaknade av att hon lät och satte mig på sängkanten men så tystnade det och jag la mig igen. Vaknade igen av att hon hojta till och när jag gick upp låg hon på mage med huvudet upp i ena hörnet och kom ingenstans. Så jag tog upp henne men jag vet inte hur mycket klockan var. Så fick hon höger bröst som var som ett bowlingklot (!) och hon åt och åt och åt och så somnade vi båda.

Vaknade av Maken som tassade in med värktablett till mig och sa hejdå. Alma sov fortfarande! Hon började gny och vifta lite så hon fick lite mat och sen somnade hon om! Men det kunde inte jag göra så jag här legat vaken en timme nu! Nu vaknar hon här bredvid och ligger och pratar.

Så det var nästan som om hon kände på sig att mamma var så vansinnigt trött och sliten igår så att tårarna rann. Hon lät mig sova nästan en hel natt och jag känner mig utvilad! Tack älskade lilla unge!

Nu ska vi ha en mysig hemmadag med Wilma. Ska försöka ge mig på att hacka bort lite is nedanför trappen. Alltjämt töväder.

Published with Blogger-droid v1.6.5