Oro, virrvarr och konferens

Lämnade in mitt lilla rör på Södertälje Sjukhus igår. Har fortfarande skumt ont emellanåt och barnmorskan vet inte heller riktigt vad det är för något mer än att hon misstänker urinvägsinfektion. Om det inte är det så skickar hon mig på undersökning. Det sprattlar och har sig där inne, igår kväll var det tydliga sparkar igen när jag satt framför datorn. Det gör att jag utgår ifrån att det inte är något fel på Mini i alla fall. Tant A-C och jag myntade en ny (?) förkortning häromdagen; FFN: förstföderskenoja. Kan det vara det? Ibland hugger det till, molar och har sig så att jag blir illamående. Största oron ligger nog i mitt huvud just nu, det är miljoner med tankar och frågor och rädslor som far omkring. Alla säger att det ska så underbart att vara gravid just den här tiden men det är en blandad känsla just nu. Det är underbart att känna sparkarna, det är härligt att se att det växer, det är härligt att inte ha så stora hormonsvängar som tidigare. Men oron solkar lite... I natt vaknade jag av Makens snarkningar och gick och satte mig i soffan och grät en skvätt, tänkte och räknade lastbilar på motorvägen (52). Gick och la mig men det tog ett bra tag innan jag lyckades somna om.

Jag "får" ändå följa med till Kittelfjäll på konferens, ska bli kul att komma iväg med mina roliga kollegor. Jag kommer att ladda med bok och virkning och snöbollskramvänliga handskar eftersom skidåkning är uteslutet för min del! På lördag ska vi åka helikopter, kostar 500 kronor att få flyga en sväng men det är det värt! Hoppas så att vädret blir bra.

Nya mammabyxorna är jättesköna och det var inga problem att byta dom fast jag itne hade kvitto, expediten visste att de var så tunna så hon var inte förvånad. Köpte en blus också från BiB-kollektionen.

Nu väntar en viktig dag på jobbet, håll tummarna för mamma nu Mini!

// Mamma